Är teleologi på väg tillbaka till biologin ?
Utan att fundera djupare verkar de flesta människor anse att det finns två typer av händelser i universum .
Skeende som beskrivs utifrån naturlagarna : Planetrörelser, årstider, stormar, isbildning och fallande stenar. Här finns inga mål . En rent mekanisk process - som ett urverk.
Skeende som drivs av mål : Byggande av pyramider, plöjning av åkrar, komponerandet av symfonier och professorer som bedriver forskning. Det går under benämningen teleologi (Grek Telos mål) . Sådana anses existera på planeten jorden endast utförda av arten homo sapiens .
Som jag ser det så finns det tre sätt att förhålla sig till detta .
Människan besitter förmågor som tillkommit genom gudomligt ingripande. Det är inte någon del av det materiella universum. En dualistisk syn .
Det är en illusion att människors handlingar drivs av mål. Medvetandet är egentligen en illusion. Det är ingen principiell skillnad på en forskares vedermödor och en glaciär som smälter.
Målinriktade handlingar är ett emergent fenomen med en lång evolutionär historia. Det har sina rötter vid livets uppkomst.
Levande organismer är kemiskt-fysikaliska system som sysslar med att “skapa sig själv” (autopoietiska , M,R-system). Det var vid livets uppkomst som, för att citera Stuart Kauffman ,“matter begin to matter”.
Människans förmåga att inte bara drivas av målinriktade handlingar utan även kunna reflektera över dem är en speciellt högt utvecklad form av teleologi.
Teleologi i rudimentär form finns hos de mest primitiva organismerna.
Det är det sista förhållningssättet som (mycket) sakta vinner (lite) mark inom biologin som beskrivs nedan (se även enactivism , biosemiotik , Denis Noble) :
“The answer to the question of what status teleology should have in biology decides about the character of our whole theory of animate nature. “ sid 98 Weber & Varela
