Lagbrott på Hkr ?

Lagbrott

“Lagbrott mina vänner ……..Lagbrott “.   Så gjorde han en paus och tittade över glasögonkanten , ni vet på det där sättet som den svenske statsministern från Katrineholm brukade göra . Vi skulle ”känna in ” orden och fundera över om vi hade begått ett lagbrott.  En ny lärarutbildning har börjat . Mannen som talade var en av arkitekterna bakom denna.

Stycket ovan är från en dagboksanteckning - Jag letade upp den i min dator efter att sett SVT:s  två programserier om skolan:  komikern Jesper Rönndahls “ Vem mördade skolan ? “  och Vetenskapens världs: “Det svenska skolexperimentet “.  Bägge serierna pekar på kommunaliseringen , friskolereformen,  förändringen av betygssystemet som viktiga faktorer till problemen med dagens skola.

Ingen av serierna tar upp det som föranledde min anteckning om “Lagbrott”, den lärarutbildning som sjösattes i början på 2000-talet (som  blev kortlivad och lades ned 10 år senare.) 

Vad var det för lagbrott  ? . Det var en speciell lärarutbildning . Vare sig du skulle förstå och utveckla 3-åringars tankevärld, lära 6-åringar läsa,  undervisa i filosofi på komvux eller göra fysik på gymnasiet spännande, skulle alla gå samma utbildning. Visserligen med olika inriktningar och specialiseringar, men för att få en gemensam läraridentitet  lästes tre terminer gemensamt.

Den tidigare kopplingen  som funnits mellan de akademiska ämnena (ex kemi och biologi ) och ämneslärarutbildningen  togs bort*.  Nu närmar vi oss lagbrottet  .  På många högskolor och universitet lät man t ex blivande biologilärare läsa biologi tillsammans med blivande biologer . De läste således inte en inriktning biologi-för-blivande lärare.  Det var detta som var lagbrottet . 

Jag vet inte om det hade varit relevant att ta upp de täta bytena av lärarutbildningar i TV-serierna om skolan. Det har sannolikt beforskats, men jag minns under tiden de gjordes, vilket stoff till framtida avhandlingar det ger. Speciellt undrar jag om lagbrottet hade betydelse . Finns det studier som visar att ämneslärare som läst ämnena för sig är sämre lärare ?  På vilket sätt blev förskollärarutbildningen bättre ?

Själv var jag kursansvarig  för en tvärvetenskaplig kurs i en gemensam termin som handlade om miljö, demokrati och etik (termen hållbar utveckling hade inte slagit igenom). Vi gjorde så gott vi kunde t ex  rollspel om klimatförhandlingar innan Greta hade satt den frågan på kartan.  Men det var ändå då jag skrev i min dagbok :

Om jag vore högskolerektor skulle jag förbjuda tvärvetenskapliga kurser .

Men  

Om några lärare har tänkt och funderat ut en sådan kurs , skulle jag låta dem göra det och ge dem högre lön

Som sagt så blev inte den lärarutbildningen så långvarig. Drar man en pendel riktigt långt åt ett håll - så kommer den att pendla över lika långt åt det motsatta hållet. Så skedde i det här fallet .
Det skapade i vart fall många arbetstillfälle på skolverket när pendeln hade svängt. Lärarlegitimation infördes, i vilken det skulle framgå vilka ämnen samt vilka årskurser man var behörig i. Det var inte lätt att ur kursplanerna för en t ex en lärarinriktning som hette “Gräv där du står “ hitta hur mycket man läst av olika ämne .

( det fanns även en plan att ämne skulle bort från skolans läroplaner - det får jag skriva om någon annan gång)

Konstruktivism

Jonas Linderoth som blev utmobbad .

Det finns en annan sak jag skulle vilja kommentera från TV-serierna , t ex hur konstruktivism kommit att tolkas i lärarutbildningar. Jonas Linderoth fanns med i något program men de tog inte upp hur han mobbades ut av akademin när han gjorde sin  självkritik .

Att kunskap är något som konstrueras hos individen  i interaktion med de fysiska, sociala och kulturella  världarna det håller jag med om.
Jag tror det fungerar så, då man lär sig  -  i motsats till att kunskap är något som “överförs”.   Det tragiska är hur detta (miss-)tolkats inom lärarutbildningar . Jag kan bidra med ett konkret exempel:

På ett seminarie för lärarutbildare diskuterades konstruktivism. Efter att teorin presenterats av två forskare var det dags för gruppdiskussioner.   

Frågan var :
Vad innebär en konstruktivistisk syn på  undervisning i naturvetenskap ?
I min grupp var en deltagare säker på sin sak : “ Inga demonstrationer” , d.v.s när en lärare visar t ex ett försök framme vid katedern. Jag höll givetvis inte med.  Det handlar ju om hur man gör detta försök spännande, intressant - vilka frågor man ställer, hur man som lärare utmanar tänkandet etc. Det är självklarheter för många erfarna lärare. **
Dock ej för denne person med en  nyligen avlagd doktorsexamen inom naturvetenskapens didaktik, utan egna  erfarenheter av att arbeta som lärare och göra (lyckade och mindre lyckade ) demonstrationer.

Ett exempel på att man kan läsa en forskarutbildning inom detta område och ha denna uppfattning  om vad konstruktivism innebär.

Mer bekymrad blev jag då denne man några år senare var med  i högskoleverkets bedömargrupp över vilka lärosäte som skulle ges behörighet att utbilda ämneslärare i naturvetenskap. 

Konstruktivism som teori kring vad som händer när man lär sig är intressant .

Den tolkning som man i TV-serien presenterar, som jag ger exempel på här, har varit tragisk.

———————————————————————————————
* Jag har undrat mycket över varför ämnesinstutioner på våra universitet var helt tysta när denna lärarutbildning klubbades igenom.

** Jag kanske ska påpeka att föreläsarna som höll i seminariet inte höll med den nyblivna doktorn.