”Det förbjudna steget ” om Världen själv (del 2)
Jag bläddrar i den teoretiske fysikern Ulf Danielssons bok Världen själv .jag har skrivit om den tidigare
Här vill jag upp två andra aspekter :
Den första är det som nobelpristagaren och neurofysiologen Gerald Edelman kallat ett av vetenskapshistoriens största misstag: att tänkande fungerar som en dator. Även om det fortfarande finns hjärnforskare som tror så t ex Martin Ingvar.
Jag ser Ulf Danielssons bok ligga i linje med det som brukar kallas Life -Mind- hypotesen hur livsprocesser och medvetande hänger samman i forskningsansatser som t ex enactivism (en gren inom kognitionsvetenskapen) och Biosemiotik .
Det andra är när han skriver ” Du tar det förbjudna steget ”. Vad är det för ett steg och varför är det förbjudet? När hans bok refereras i Läkartidningen avslutar recensenten med
” Att en professor i teoretisk fysik ser fenomenologi som en klar tillgång är något att tänka på också för dem som lär läkare att möta människor ”
Jag tolkar yttrandet som: Om en fysiker anser att fenomenologi är rumsrent, så borde det även vara en del av läkarutbildningen. Vad är då fenomenologi och vad har det för samband med Danielssons förbjudna steg ?
Att förstå världen !
Den naturvetenskapliga revolutionen innebar ett nytt sätt att förstå världen. Det vi objektivt kan mäta och skapa matematiska modeller över är det som räknas. Man kan se det som en snart 400-årig succé. Jag kan hitta släktingar genom att skicka in ett hårstrå för DNA-analys. Jag kan se bilder från en bil som kör runt på Mars.
Genom vaccinering slipper jag bli sjuk. Får jag grå starr eller utsliten höft så byts lins och höft ut. Allt detta är produkter av de modeller över hur världen fungerar som den naturvetenskapliga metoden frambringat.
Det finns något som missas i den naturvetenskapliga sättet att förstå världen. Det är endast de primära kvalitéerna som är ”de riktiga” de vi kan kvantifiera. Sekundära, kvalitativa egenskaperna: smak, lukt, färger och ljud finns egentligen inte. De är molekyler, elektromagnetiska vågor och tryckvariationer. På liknande sätt har man eliminerat levande organismers målinriktning – de följer endast ett ”genetiskt program” (även om jag ser ett skifte även där) .
För att återgå till Danielssons bok. Där gör han ett tankeexperiment hur du som naturvetare undersöker en sten, en schackdator och slutligen biologiska hjärnor och först kommer fram till att de inte är något annat än själlösa maskiner. MEN
” I detta ögonblick gör du en avgörande upptäckt. Du tar det förbjuda steget och vänder din blick inåt. Och där upptäcker du något som inte passar in bland atomerna, tomrummet och ekvationerna: din egen subjektiva närvaro, ditt själv ”
Sedan diskuterar han hur man ska hantera detta. En möjlighet, som han förkastar, är att påstå att det inte finns, att medvetandet är en illusion. Det finns framstående forskare , t ex Francis Crick, som påstår detta. Men, som Danielsson påpekar, blir det en paradox. Vem påstår att är en illusion? Det måste ju vara ett medvetande som påstår!
Det förbjudna steget
Robert Rosen
Den andra möjligheten är att medvetandet är av ett helt annat slag än den materia världen består av. Det man brukar kalla dualism. Att naturvetenskapen beskriver naturen och humanvetenskapen sysslar med subjektiva medvetande och att de i princip inte har med varandra att göra. För Danielsson blir det ohållbart. Medvetande måste på något sätt hänga samman med liv och att människans form av medvetande är ett (högt utvecklat) specialfall av andra djurs medvetande. Som teoretisk fysiker är det den teoretiske biologen Robert Rosen som Danielsson fastnar för. Han menar att Rosen har skrivit
”vad som kan vara den mest originella och minst förstådda boken om fundamental vetenskap”
I boken visar Rosen med matematisk stringens varför levande organismer inte är maskiner.
Det förbjudna steg som Danielsson menar att han tog när han vände sin blick inåt mot sitt medvetande var något som gjordes inom fenomenologin för 100 år sedan. Fenomenologin är en filosofisk inriktning som menar att allt mänskligt tänkande, inklusive naturvetenskapligt ”objektivt” undersökande, har sin grund i ett pre-reflektivt ”vara – i världen” och de har utvecklat metoder att undersöka detta.
För humanisten är det inget förbjudet steg. Det är tvärtom det man måste ta för att förstå varför människor gör som de gör och även att förstå ”den naturvetenskapliga metodens” begränsningar.
