Vad är Liv ? (del 3)
“som pornografi ..jag känner igen det när jag ser det ! !
Citatet kommer från Paul Nurses bok Vad är Liv ? För en lärare i biologi är ju frågan central. Vad gör materien levande ? Jag har tidigare beskrivit teoretiska biologer som tagit tag i frågan (Autopoiesis , M,R-system) , men nu är det en nobelpristagare som funderat och skrivit en poulärvetenskaplig bok i ämnet.
Frågan har aktualiserats i dagens “kan - AI-bli -medveten - debatt”. Filosofen Jonna Bornemark anser det vara omöjligt “för den lever inte” . Fysikern Ulf Danielsson är inne på samma linje “ det är något med liv vi inte riktigt fått kläm på” [1] .
På ett djupare plan har frågan stor betydelse - när det gäller den naturvetenskapliga världsbilden. Nurse avslutar sin bok med att beskriva hur allt liv är sammanvävt.
“ Vi behöver bry oss om livet, vi behöver ta hand om det. För att kunna göra det behöver vi kunna förstå det “ (sid 178)
Vad är då speciellt med liv ?
I de fem första kapitlena går Nurse igenom biologins hemligheter: Cellen, Genen, Evolution genom naturligt urval, Liv som kemi och Liv som information. I dessa kapitel får vi både spännande biologihistoria och anektoter från hans liv t e x att han inte var behörig för universitetsstudier, hur han som barn för pastorn i sin församling presenterade sin idé om att det kanske var så att Gud funderat ut idén om evolution genom naturligt urval så han slapp skapa alla arter själv. Vi får även veta hur han fick vetskap om att hans syster i själva verket var hans mor.
I de två sista kapitlena för han allmänna diskussioner om vad liv är. Det är då han kommenterar JSB Haldanes bok från 1949 med samma titel . Haldane tvivlar på att frågan om vad liv är kan få ett bra svar, han jämför med känslan av att vara levande, upplevelsen av smärta eller färger, Det är då Nurse kommenterar att det låter som när en domare i USA:s högsta domstol definierar pornografi genom att säga: “ jag känner igen det när jag ser det” .
En annan nobelpristagare som skrivit en bok med titeln Vad är liv ? är fysikern Erwin Schrödinger . Han avslutar sin bok med att ställa frågan om vi kommer att finna nya naturlagar eller principer för att förstå liv. Nurse tycker det gränsar till vitalism (ett fult ord inom biologin [2] ). Den teoretiske biologen Barbieri har dock ett svar på Schrödingers fråga : Det har att göra med organisk information och organisk mening som inte fysiken beskriver. Här finns en likhet med vad Nurse skriver om information, men mer om det senare. En annan som tror det kommer nya principer är fysikern Ulf Danielsson :
"Det handlar inte om små detaljer utan om paradigmskiften av samma dignitet som när Newton formulerade mekaniken eller när kvantfysiken och relativitetsteorin lades fram." (sid 9, Världen Själv )
Avsikter , mål och betydelse
I fysikens värld finns händelser - de bara sker. Det finns ingen avsikt med planetrörelser , stormar eller regnväder. Det är annorlunda när man studerar liv . Eftersom biologer oftast vill inrätta sig i fysikens led har detta alltid varit ett problem. Nurse tvekar dock inte med att skriva :
“Levande organismer sticker ut eftersom de är agerande varelser, deras beteende har en avsikt” s 72 .
Nurse menar att vi inte behöver åberopa några mystiska krafter för att förklara hur sådant utvecklats på vår planet. Han menar att Darwins teori om evolution genom naturligt urval förklarar detta. Jag håller med om att vi inte behöver åberopa mystiska krafter. Jag håller inte med om att evolution genom naturligt urval kan förklara det. Naturligt urval kan förklara hur det utvecklats och förfinats men knappast hur det uppkom. Innan evolution med naturligt urval kan ske måste det finnas självuppehållande, självtillverkande system. [3]
Nurse säger i föreläsningen med samma titel att det är först under senare år han börjat fundera över informationsaspekten av liv. Information för en levande organism, betyder något. Han beskriver sitt barndomsmöte med en citronfjäril, hur den samlar information :
“det betydde något. Den användes av fjärilen för att besluta vad den skulle göra härnäst för att uppnå ett visst mål.” s 103
Han återkommer flera gånger till informationsaspekten när det gäller att förstå liv. “Ambitionen borde vara att fånga innebörden istället för att bara katalogisera komplexiteten. För detta krävs utvecklande av bättre språk” . I en artikel i Nature [4] skriver han att om vi hade en fullständig beskrivning av alla molekylära reaktioner i en levande cell skulle vi då förstå cellen ? “ Scientists seldom give much thought to such questions “
Här känner jag mig tvungen att påpeka att det finns några som under de senaste decennierna funderat kring just dessa frågor. Som verkligen försökt arbeta fram ett språk för det han efterfrågar. Några som funderat ordentligt, på vad begreppet information och meningsfull sådan har för betydelse inom biologin, nämligen biosemiotikerna (- se tidigare blogginlägg !)
Just dessa ord Avsikt , Betydelse och Mål är hårdvaluta inom humanvetenskapen. Det vore omöjligt för en historiker, arkeolog, jurist eller ekonom att förklara varför människor gör som de gör utan att använda dessa begrepp.
Fysiken och kemin klarar sig alldeles utmärkt utan . Molekyler har inga mål , elektroner ingen avsikt.
Hur är det med biologin som ju kan sägas ligga mitt emellan ? Vi är ju levande organismer som utvecklat en avancerad kultur. Om vi nu kan tillskriva andra levande organismer sådana egenskaper och beskriva hur de uppkommit , kan vi då överbrygga klyftan mellan natur- och humanvetenskaper ?
När jag läser Nurses bok och de frågor han ställer så undrar jag om han känner till biosemiotikerna ?
De som de senaste decennierna på allvar tagit tag i frågan hur betydelse och avsikter utvecklats genom evolution.
Kan datorer eller robotar bli medvetna ?
Min kritik av Martin Ingvar
I dagens AI-debatt finns frågan om något måste vara levande för att vara medvetet. KI-professorn Martin Ingvar anser att bara ett system manipulerar tillräckligt många meningslösa ettor och nollor så kan det bli medvetet . Jag tror inte det.
Det har med begreppet betydelse eller mening att göra . För en levande organism är meningsfull information något som betyder något för dess överlevnad.
Det är, som Nurse beskriver, sammanvävt med livets kemi. AI-forskaren Gian-Carlo Rota kallar det meningsbarriären . Hur ska datorn komma förbi den information som endast betyder något för programmeraren till att bli något som betyder något för datorn själv.
Om man insett att mening har en lång evolutionär historia inbyggd i hur liv fungerar så inser man problemets vidd. Då måste först datorerna syssla med det liv gör, d.v.s tillverka och upprätthålla sig själv, då den meningsfulla informationen finns där.
Som lärare finns det en parallell . Man vill att studenterna ska förstå dvs erfara meningen med orden de lär sig .
De kan ju, likt en dator, upprepa meningslösa ord. Var finns ordens betydelse ?
————————————————————————————————————————-
[1] Jag har skrivit om Danielssons bok Här och Här
[2] Under hela biologins historia har diskussionen varit om det behövs något “mer” än bara fysik och kemi för att förklara liv. Under slutet på 1800-talet ansåg en del att det krävdes en speciell “substans” som gjorde liv levande - det kallades vitalism. Idag tror ingen på någon sådant. Däremot finns teorier kring självorganisation och hur emergenta fenomen uppstår - där högre nivåer t ex celler eller hela organismen styr lägre nivåer . Exempelvis systembiologen Noble . En annan som pekar på att biosemiotikerna har något ätt komma med är Neurofysiologen Gazzaniga.
[3] En som utrett detta är Terrence Deacon i boken Incomplete Nature ( med undertiteln som som förlaget ville ha: How mind emerged from matter ) . Han gör en gedigen genomgång över hur sådant som avsikter, mål och mening kan uppstå i en värld där detta från början inte finns .
[4] Nurse, P. (1997). The ends of understanding. Nature, 387(6634), 657-657.
